Gaser i magen.

Våran lilla tjej har börjat fisa och prutta som en hel karl sen hon börja äta miniform. bra är ju det för luftn gör ju så ont när den stannar kvar i magen. Hon är ett riktigt charmtroll när hon ligger på pappas bröst å sover. rätt som det är så knorrar hon till, trycker upp rumpan i vädret å pruppar å så sussar hon vidare.
En riktig liten pruppunge ;-)

Mette-Linnea är för närvarande inte så fotogenisk, hon har nämligen kommit in i en period med hormonprickar.

Det är helt otroligt va fort de händer saker med de små liven. Märkte det jätte tydligt igår när vi träffade Elin 1,5 vecka. Mette är ju som en klump jämte henne.
Hon har blivit så mycket mer stadig, förutom när hon är proppmätt, å så får man riktigt bra kontakt med henne.
Det är så kul att se utvecklingen.
I morgon åker hennes pappa till Tyskland för att jobba å blir borta nästan en vecka. Känns konstigt att jag ska vara själv med henne. Det blir första gången sedan BB.
Bra är det att hennes gudmor kommer å hjälper oss.
I morgon så passar vi på att sova hos mormor.
Nu ska jag baka av bagutterna som har stått på jäsning sen förmiddagen.

Middags date.

Var det idag hos goda vänner i samma sits som vi är i. Väldigt skönt att ha någon att prata med om allt som snurrar runt eller bara fördriva lite tid med. Vi stal idén om att ta med middagsmat till det nyblivna föräldraparet. Uppfinnaren och hans bättre hälft hade med sig middag till oss när vi var trötta och slitna. Jätte skönt var det. Speciellt för Lunkan.

Snart kommer Mettes blivande Gudmor på besök, ska bli så kul. Vi har inte setts på flera månader. Saknar att ha er nära!

Nu ska jag söva vår lilla tjej.

Småfolk och stora känslor

Eftersom jag min egen blogg utlämnar privatlivet så snikar jag in och lånar ordet på P´s blogg istället. Lunkan

Jag väcktes en tidig morgon för en månad sedan. Klockan var inte mer än halv fem och ute var det mörkt. Det var dags. Resan till Östersund förbereddes, väskan packades klar. Matsäck, musik och ombyten för oss båda samt en uppsättning kläder till den som komma skulle. Resan in gick bra och allt var i sin ordning när vi kom in.

Klockan 15.28 så vändes världen på ända igen. Jag har gjort resan en gång tidigare och lika omtumlande var det denna gång men på något konstigt sätt så självklart och givet. I det ögonblicket växte familjen och en ny stjärna klev in på mitt hjärtas stjärnhimmel. Ett litet väsen klev ut till oss i verkligheten och direkt så hade hon lindat både mig och P om sitt lilla pekfinger.

Nu har det gått en månad och den lilla har funnit sin plats hos oss. Rättmätligen låter hon oss veta vem som bestämmer och det är bara att rätta in sig i ledet och lyda. Nånstans så vet jag att jag redan är förlorad men jag försöker inte visa det. Lite får hon allt ligga i, allt ska hon inte få serverat på silverfat :-)

Ännu en resa har börjat och jag ser inte slutmålet.
En stolt far

Våran fina tjej!

Första bilden på våran tjej.

Några timmar gammal.

Trött men lycklig mamma.

Första mysstunden i soffan.

Stolt pappa.

Försa badet.

Nybadad.

Tre generationer.