Att göra kaffe. . .

Ja de ska ni veta att de verkar som att det är en svår konst.
Det är så att helgen spenderades i Duved, men då det Duved som ligger i Söråker ett par mil utanför Sundsvall. Det är där Mettes pappa är uppvuxen. Än så länge bor hans mor och far kvar, men om allt går som det vi hoppas och vill kommer de sanrt att finnas ett eller ett par stenkast från oss.
Vi har som sagt spenderat helgen i deras hus, det skulle firas att de varit gifta i 40 år. Det är rubin det!!!
Största gratulationen till er. Tänk att ha få leva ihop så länge.
Ni bjöd på en super trevlig kväll!
Å så har faster varit på besök samtidigt som vi. Det var sååååååååå mysigt att få krama lite massor på dig and thank you D. that I could borrow her. She´s the worlds greatest Erika in the world!!! Take god care of her and of corse of you too. And can you please do me a favour. Give her a hug every day from us.

Ja då till mitt misslyckande...
I tre jäkla omgångar försökte jag att brygga kaffe i perkulatorn (tilläggas bör att vi använder oss av typ likadan perkulator hemma, så vid den är jag van) och ingen av gångerna lyckades jag. Första försöket blev det te smak, andra försöket så sa E. att det ser lite sumpigt ut.
- Du kom väl ihåg att lägga på locket.
- Nja det har hänt att förr att jag glömt det, skyller på min krympta hjärna.
Ja såklart att jag glömt att lägga dit det förbaskade locket. Jag ger upp!!!
Nä men nu kan väl inget mer gå fel så följande morgon är jag lagom kaxig när jag visar E att jag minsann kan göra kaffe. Rätt mängd och locket på. Ha där fick ni tänkte jag i mitt stilla sinne :-)
Men oj så fel jag kunde ha. Nä såklart det inte gick vidare värst bra denna gång heller. Efter ett tag när vi ska till å dricka kaffe så inser jag till mitt stora förtret att jag satt i en sladd som inte var i uttaget. Så näe inge kaffe denna gång heller.
Jag tror inte att jag kommer att göra mer kaffe hos er igen...
Men nu har jag precis bryggt en kanna, så jag ska ta en smakprov nu...