Kotten!

Idag har vi varit på rutin besök hos våran barnmorska. Allt såg ut att var bra med bebisen och mig. Kotten har vänt sig neråt och verkar ha fixerat sig. Så nu är det bara vänta å se när den lilla gynnaren bestämmer sig för att titta ut.
Vi blir glada om den kan låta vänta på sig ett tag till...

Förra gången vi träffade barnmorskan påstod hon att jag var höggravid, men som en god vän en gång lär ha sagt. "Jag är inte där än!" Precis så kände jag i den stunden. ;-)
Det börjar bli skrämmande nära nu.
Jag är glad att jag har en gudagåva till sambo som tar allt med ett stort lugn.

Hans bästa vän påstod härom dan att jag har drabbats av vad han kallar graviditets affasi. Ett förstadium till amningsaffsi. Han påstår att stora delar av den kvinliga hjärnan stängs ner och försätts i viloläge fram tills att amningen är avslutad.
Va ska man säga. Jag tycker inte det är mer än rättvist att våra hjärnor får försättas i viloläge ett tag, deras kan ju tyckas vara i ständigt viloläge. Nämn en enda manlig homosapiens sapiens som har förmågan att göra två saker samtidigt (förutom att stå och kissa) eller som letar efter en förlagd ägodel med öppna ögon. Jag känner då rakt inga :-)