Igår när vi skulle äta en lättare lunch betående av sill, julskinka och leverpastejmacka som Lunkan råddat iordning blev jag högst förvånad. Han hade nämnligen ätit upp den första skinkan redan. Som en liten pojke som gjort hyss kikade han under lugg å sa
- Det var ju så gott! Jag måste nog göra en till.
Sötis. Det är tur att han gillar att stå i köket.
Idag har jag varit på Hållidig å simmat. Har haft så ont i ryggen ett par dagar så det gjorde riktigt gott. Grymt skönt att få känna sig viktlös för en gångs skull...
Så nu hoppas jag på en god natts sömn.
Det börjar minst sagt att bli lite kompliserat att sova. Bara att vända sig från ena sidan till den andra är ett stort projekt. Jag känner mig som en strandad valross.
Osmidig med andra ord!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar